Karpaltunnelsyndrom (CTS) är ett tillstånd som kan uppstå hos personer som arbetar länge med datorer eller annan utrustning. Det uppstår när medianusnerven i karpaltunneln, som löper genom handleden, komprimeras. Medianusnerven i armen är ansvarig för känslan och rörelsen i tummen och de tre till fyra följande fingrarna.
Orsaker
Kontorsarbete kan vara en orsak till karpaltunnelsyndrom, men det är inte den enda eller viktigaste orsaken. Långvarig tid vid datorn kan skada handen och handleden, vilket leder till upprepade belastningar och skador som kan förvärra karpaltunnelsyndromet.
Det finns flera andra orsaker till karpaltunnelsyndrom, bland annat:
- Tillstånd som är förknippade med ökat tryck i kanalen: Detta kan orsakas av svullnad, inflammation eller andra tillstånd som leder till ökad vävnadsvolym i karpaltunneln.
- Trauma mot handen eller handleden: Detta kan orsakas av en fraktur, en förskjutning eller annan skada som gör att ben eller andra strukturer i handleden förskjuts, vilket ökar trycket på medianusnerven.
- Handavvikelser: Detta kan innefatta avvikelser i handen, t.ex. cystor eller knölar i senorna, som kan klämma av medianusnerven.
- Reumatiska sjukdomar, som reumatoid artrit, kan orsaka inflammation och svullnad i karpaltunneln.
- Hormonella förändringar: Graviditet och klimakteriet kan leda till vävnadsförändringar som kan öka risken för karpaltunnelsyndrom.
- Ärftlighet: Karpaltunnelsyndrom kan ärvas från föräldrarna.
I allmänhet kan karpaltunnelsyndromet utlösas av olika orsaker, men är ofta förknippat med repetitiva handrörelser som kan leda till tryck på medianusnerven.
Begränsningar i samband med karpaltunnelsyndrom.
Karpaltunnelsyndrom kan orsaka obehag och begränsad rörelse i handen, vilket kan göra det svårt att utföra vardagliga uppgifter. Vanliga problem i samband med detta syndrom är bland annat:
- smärta: Smärta kan uppstå i handleden, handen, handflatorna och fingrarna, särskilt tummen, pekfingret och långfingret. Den dominerande handen drabbas oftast - höger hand hos högerhänta personer och vänster hand hos vänsterhänta personer.
- Domningar: domningar och stickningar förekommer ofta i samma områden som smärtan.
- Svaghet: Minskad styrka och samordning av handrörelser, särskilt vid små och exakta rörelser som att skriva, skriva eller hantera verktyg.
- Minskad känsel: Vissa personer med KTS har problem med temperaturkänslan, textur eller smärta i handen och fingrarna.
- Försämrad livskvalitet: Om KTS inte behandlas kan det leda till begränsningar i det dagliga livet och i arbetet, vilket kan ha en negativ inverkan på livskvaliteten.
Karpaltunnelsyndromet är inte livshotande, men symtomen kan påverka livet avsevärt. Om du misstänker att du har KTS bör du gå till en läkare för att få en korrekt diagnos och för att välja den bästa behandlingen. Om det inte behandlas kan det leda till irreversibla förändringar i medianusnerven och förlust av funktion i fingrarna, vilket inte bara leder till förlust av arbetsförmåga utan också till förlust av fullständig egenvård. Det är därför viktigt att inte ignorera de första tecknen på skada och att söka professionell medicinsk hjälp från en neurolog eller kirurg.
Vad kan vi göra själva?
För att minska risken för karpaltunnelsyndrom kan du vidta flera åtgärder:
- Använd rätt tangentbord och mus: välj ergonomiska enheter som stöder handens och handledens naturliga hållning. Du kan också använda ett handledsstöd för att minska trycket på händerna. Men att sätta in rätt möbler kan också göra underverk. Ergonomiska och smarta möbler på kontoret, till exempel ett höj- och sänkbart skrivbord, förebygger många sjukdomar - däribland KTS.
- Ta regelbundna pauser: pauser ger händerna möjlighet att vila och minska spänningen. Det rekommenderas att ta en paus varje timme för att minska risken för karpaltunnelsyndrom. Genom att ta en paus gör du något för hela kroppen och stöder din hälsa. Under tiden som ditt elektriska höj- och sänkbara skrivbord justerar sig själv kan du till exempel göra lugnt ögonövningar i tillägg.
- Ha rätt hållning: Om du måste sitta rakt vid skrivbordet, håll ryggen rak och axlarna avslappnade. Håll händerna i nivå med tangentbordet och musen.
- göra handövningar: Hand- och handledsövningar kan förbättra blodcirkulationen och minska spänningar i händer och handleder.
- Var uppmärksam på din hälsa: Risken för karpaltunnelsyndrom kan ökas av andra sjukdomar, t.ex. diabetes och artrit. Därför är det viktigt att vara uppmärksam på din allmänna hälsa.
Om du följer dessa åtgärder kan du i allmänhet minska risken för karpaltunnelsyndrom och förbättra din datorprestanda.
